kallamigbella

Nu ska jag nog snart sova. för jag är trött som vanligt..

jag är verkligen helt fast i min bok.. helt underbar är den.. Personerna påminner mig så mycket om vissa som jag känner, nästan läskigt likt vissa saker.. Alla ska läsa den!

Förut satt jag vid pappas dator lite.. där hittade jag gamla kort som har försvunnit från den här datorn eftersom den har kraschat otaliga gånger. jag la upp en bild från skolavslutningen i 10:an på bilddagboken, den där amanda och jag gråter ögonen ur oss.. Inte vidare fin, men den funkar. Då kändes det skönt att gråta sönder sig över saker som egentligen inte hade så stor betydelse. De vännerna man tyckte om håller man ju kontakten med, resten var faktiskt inte så mycket att ha. Det känns värre att gråta över sånt som gör ont på riktigt. Eller smärtan som man får i hjärtat när någon man tycker om gråter.. Finns det något värre?..

På datorn hittade jag lite andra bilder också.. från stigman bl.a... det var lite roligt att se hur alla har ändrats.. Och inse hur mycket våra liv har ändrats. Det är inte lite som har hänt under åren. Stigman var bra, jag saknar stigman.. Det var en underbar tid.

Som sagt så borde jag sova, men jag kommer nog ligga och läsa i en evighet.. kan inte lägga ner den, för det känns så skönt att drömma sig bort till något annans liv (hej eskapism!)..

Vem i hela världen kan man lita på?