kallamigbella

Jag tror att jag har kommit fram till vad min största rädsla är.. Att bli övergiven. Jag klarar verkligen inte av det. Det skär i hjärtat när det händer och jag har så svårt att hålla tårarna tillbaka. Ibland blir jag så nere över att tänka att människor jag håller av ska överge mig. Jag vågar knappt tänka tanken längre. Men jag måste väl lära mig.. ingen finns ju kvar för alltid.. och vissa försvinner ur ens liv för fort... Snälla lämna mig inte!

Känns som att jag är påväg ner i en svacka.. eller jag vet inte..ena minuten känns allt toppen, men sen känns allt piss igen.. jag vet ingenting, jag förstår ingenting.. jag vet inte alls vart jag är påväg, eller vart jag egentligen har människorna omkring mig.. känns som att allt håller på att rinna mig ur händerna.. vet inte hur jag ska kunna hålla det kvar.. fan nu gråter jag igen.. vet inte ens säkert varför jag är ledsen.. jag blir ledsen av att vara med mig själv.. det är fan inte nyttigt.. behöver någon för att slippa vara ensam... jag orkar inte med mig själv när jag är ensam..

Jag vill kunna skirva om min dag och att allt ska kännas bra.. men dagarna bara blandas ihop.. inget speciellt händer och det känns som att mitt liv springer iväg.. när jag sitter här nu så kan jag knappt minnas vad jag har gjort idag.. dagen är bara borta, och jag minns den knappt.. det här är inte nyttigt.. jag är så förvirrad.. vad händer egentligen?.. jag skulle behöva en fast punkt att hålla fast vid.. men det får jag inte.. den fasta punkt jag vill ha är lösare än det mesta.. så att uppnå det jag vill kan bli så svårt..

Varför kan inte allt bara vara lätt?.. det mesta nu för tiden är så krångligt.. som att vara kär t.ex. (säger inte att jag är det.. men det är ett bra exempel).. när man var liten så fragade man chans och det var det enda liksom.. sen umgicks man och njöt av varandras sällskap.. nu är det massa ex inblandade, andra människor som kan bli sårade, sorg, sex, svek.. allt är så jävla invecklat.. man vet aldrig vad man får.. för man vet inte vad alla andra har gått igenom, och hur det har påverkat dem.. fan jag blir galen av allt!

Nu kan jag inte skriva längre.. jag gråter bara mer av det jag får ur mig nu.. kanske är bra för mig, men jag orkar inte.

"Cheers darlin'
You give me three cigarettes
to smoke my tears away

And I die when you mention his name
And I lied, I should have kissed you
When we were runnin' in the rain"