kallamigbella

Sitter och kollar på en kille som sjunger Afzelius-covers på youtube.. jag brukar ogilla covers otroligt mycket, men han är riktigt duktig..och allt som hyllar Björn är bra.. Som förra inlägget visar så har jag haft en Afzeliusdag idag.. skulle vilja kunna spela och sjunga hans låtar, men jag har inte orken att lära mig spela.. och så fort jag försöker jag sjunga så övergår jag till skånska, och det känns lite illa.

Filosofin idag var nästan jobbig.. vi pratade om alla val som vi behöver göra.. och om döden.. att prata om den är iofs bra, för vi måste inse att vi inte är odödliga, och ta tag i våra liv. Man borde egentligen leva som om idag är vår sista dag i livet.. men det tar emot.. Det finns så mycket jag egentligen vill göra, så mycket som jag vill säga till folk.. men jag vågar inte.. Ibland kan det vara svårt att veta om det man vill säga kommer vara bra eller dåligt för det förhållandet man har med personen.. Jag vill egentligen bara gå fram till de som betyder något för mig, lägga armarna om dem och säga att jag älskar dem.. för det gör jag verkligen.. men det skrämmer väl folk.. och jag vill inte förstöra nått bra.
Jag borde göra allt nu som jag går runt och oroar mig för, men jag är för feg.. jag är verkligen för rädd för det mesta.. Jag borde försöka komma på vad jag vill göra med mitt liv efter studenten.. men jag blir illamående av tanken.. jag vill inte bestämma mig, men ändå får jag mer och mer ångest ju längre tiden går.. det är fan inte lätt.. Jag skulle behöva något som höll mig uppe över ytan ibland.. jag hade det ett tag, men tyvärr försvann det innan jag hann uppskatta det jag hade... jag hann knappt vänja mig.. och det kanske var tur, för då hade det nog knäckt mig totallt.

Jag försökte intala mig själv att inte skriva deppblogg idag, men så blev det tydligen ändå.. fast jag är egentligen inte deppig.. mer orolig och fundersam.. min blogg är en tänkarblogg.. jag har på tok för mycket som snurrar i mitt huvud.. och det blir tyvärr här jag försöker komma fram till något. jaja skit samma...

Imorgon ska jag spela på konsert... duett med min lärare.. ska tydligen vara lite förebild för de yngre.. får se hur det går.. den är klurig, men det ska nog funka.. får sätta mig och över i morgon eftermiddag så att jag kan den bättre i morgonkväll.

Nu ska jag plugga engelska.. har cambridgeprov imorgon.. det kommer nog gå sådär.. är inte så motiverad, och jag kan inte koncentrera mig ordentligt.

Jag skulle bli glad av ett livstecken.. jag blir orolig, och det vill jag inte behöva bli.. jag skulle bryta ihop om något hände.. Jag vill hjälpa, men vet inte hur.. Snälla ge mig ett tecken!

Jag kan inte se in i hans ögon, för då går jag sönder
Jag kan inte vända mig bort, för då kanske han försvinner.