"Bella, jag har alltid trott att kärleken är möjlig."

Jag kan inte sova.. så nu sitter jag här igen. När jag gick och la mig för någon timme sen så hade jag den här låten i min hjärna:
"köp inga blommor, sänd ingen krans
för så dags så finns jag nån annanstans
vill du ge mej nåt så ge det till mej nu

sjung ingen lovsång, håll inga tal
låt bli att säja hur fin jag var
vill du säga nåt så säj det till mej nu

känn ingen ånger invid min grav
fäll inga tårar av samvetskval
om du ångrar nåt så visa mej det nu"


Det är "Liten blues vid gravens rand" med Björn Afzelius.. den är så jävla sann.. Bara så ni vet så ska jag inte dö.. men annars stämmer den. Om ni vill säga nått till mig, ge mig något eller om ni ångrar nått.. säg det nu.. imorgon kan det vara försent.. Vi vet aldrig vad som händer med våra liv.. så man ska inte vänta för länge med att lätta sitt hjärta. Jag låter så jävla seriös, men det är så här.. Vi vet faktiskt inte.

Det var kanske det jag behövde få ur mig för att kunna sova ordentligt. Jag vet inte säkert. Jag vet ingenting säkert. Önskar att jag kunde se klart.

Bella, jag är också rädd efter alla svek jag sett.
Bella, jag har också gamla sår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0