kallamigbella

Varning för ett väldigt internt och ointressant inlägg.. jag ventlierar bara

"Jag kommer alltid att älska dig. Det var du som tog min själ med hjälp av två gröna ögon"

Hittade massa gamla msnhistoriker på datorn.. Sjukt läskigt att läsa sånt som man skrev för länge sen. Kul att läsa nu med, när man vet hur allt gick...

Av de jag har läst så är det E som berör mest.. Att en människa kan skriva så.. använda sina ord för att beröra så.. (synd att han stavade som en jävla kratta och att jag inte står ut med sånt).. Han var en perfekt kille på avstånd. För vi klickade aldrig när vi sågs.. eller jo, han klickade.. inte jag.. Då blir allt komplicerat med en gång. Jag har nog aldrig känt mig så elak som den sommaren. Måste varit sommaren 2005.. men vad fan.. jag var 16 år, vad kan man begära?

Han är iaf den enda som har kallat mig: Sin sköna, prinsessan, solstrålen o.s.v. Jag vet inte ens om jag tycker om sånt, men ibland är det precis vad man behöver höra. "Om jag försöker minnas hur dina ögon ser ut så minns jag bara solstrålar".. han var ju lite utav en poet, och det är nog sånna jag borde falla för egentligen.. Fan vad jag virrar in mig, men när jag tänker på honom blir jag verkligen 16 år igen.. Då när jag hade någon att ringa till varje kväll och prata sönder flera timmar med.. för det var det enda vi hade.. "andas Bella, andas" kommer jag nog aldrig att glömma.


I min värld är du finast

Och du uppenbarar sig en sol i hennes gröna ögon

du var nått som höll mig vid liv - Hur fasen rättfärdigar att man inte vill mer när han säger så?

Jag - Vad ska du göra sista veckan då?
E - Dö, långsamt och plågsamt, som Jesus..Man kan ju inte förvänta sig bättre, det är så bra det kan bli, sen du sköt ner mig från min stjärnhimmel.
Jag - E säg inte så, jag vill inte att du ska känna så
E - Men jag känner ju så. Du är det bästa och vackraste som jag någonsin kommer att finna.

Usch vad jag tjatar. Helt ointressant för alla, men jag måste få ventilera lite.