kallamigbella

Jag blir så jävla arg. Jag försökte vara trevlig och hjälpsam, och allt jag får tillbaka är bara skit. Det ska bli så skönt att slippa honom. Slippa att gå runt och tro att han är vettig/kommer att bli vettig. Många kommer jag sakna, men att inte träffa honom mer kommer att bli en lättnad. Så fruktansvärt skönt. Hela tiden har jag försökt "be on my best behavior" för att göra honom nöjd, men det har aldrig dugit. Nu när jag har börjat skita i att bete mig blir han förbannad och skäller ut mig. Han har faktiskt ingenting att säga till om längre, så han kan bara hålla käften!

Att sitta och klaga gör ingen nytta. Att skälla ut mig gör mig förbannad. Jag önskar att jag skulle våga säga precis vad jag tyckte om honom.. men jag tror inte att jag kan vara så elak.. Jag är inte som honom.

Nu ska jag inte tänka mer på honom. Vår kontakt är uppsagd. Vi träffas en gång till, sen inte mer.

Sen börjar jag få lite ångest för Irland nu också. Det är bara två veckor kvar och det känns som att tiden i sverige rinner ur händerna på mig. Jag hinner inte med allt jag skulle önska. Säga hej då till alla liksom. Men det kanske är bäst att bara försvinna.

Jag är lite upprörd.. det kanske märks..