kallamigbella

Fasen vad konstigt det kanns. Detta ska liksom vara mitt hem under ett ars tid. Det ar helt sjukt. Jag kan inte riktigt fatta att jag faktiskt har lamnat sverige, och att jag antagligen inte kommer hem pa nagra manader. Kanslan ar obeskrivlig.

Samtidigt kanns det sa bra ocksa. Jag lyckades lamna allt. Jag klarar mig faktiskt ganska bra.. jag ar stark.

Anda saknar jag Sverige. Jag saknar mest stunderna vid globen i trean. Tiden nar jag gick till skolan pa morgonen, och ungefar utanfor vasa fick jag ett sms dar det stod "globen?" Da visste jag att det skulle bli en bra dag. Jag kan inte fatta hur mycket tid vi spenderade dar, men bra tid var det. Det ar sanna stunder man saknar.

Jag ar sa glad att Asa kommer hit om 2 manader.. Da kan jag antligen leva som jag vill igen!

Nu ska jag strax duscha och forsoka komma igang med mitt liv.

ttfn!